”En far är någon som bär bilder i sin plånbok där hans pengar brukade vara.”  – Okänd

Det är något speciellt med hela den här adoptionsgrejen. Något alldeles extra med hur ett barn väljs och accepteras genom ett aktivt val, inte av motvillig skyldighet utan av ren glädje – ofta till stora kostnader.

Om Gud bar en plånbok, skulle din bild vara i den, och du skulle veta att det kostade honom allt att sätta den där – en evig kärlek som betalade det ultimata priset så att vi skulle bli ett med honom och hans familj. Det är en speciell typ av kärlek – en kärlek som söker efter någon att ta emot och sedan väljer att göra det.

”Han har utvalt oss i honom före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut.” (Efesierbrevet 1:4‭-‬5)

Ja, vår adoption sker enligt Faderns val och önskan. Att dra oss in i en familj där Kristus kallar oss bröder och systrar. Men som alla familjer förändras dynamiken. En tid gick Jesus med våra syskon i fysisk person, men han visste att saker skulle förändras, och därför bad han en mycket anmärkningsvärd bön till vår far. Må våra böner eka hans bön:

”Jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord. Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig.” (Johannesevangeliet 17:20‭-‬23)

Hämtad och översatt från den 365-dagars andaktsboken Experiencing LIFE Today av Pete Briscoe.