Anita Barker som är en uppskattad talare, mångårig kursledare och välkänd författare i kristna kretsar, berättar i sin bok ”Guide till helande”:

”Läkare hade gett mig besked att jag hade ärftlig ledgångsreumatism. I flera månader hade jag bett att Gud skulle visa mig när det var dags att be om ett helande. Jag visste att han i den rätta stunden också skulle ge mig tro för det. Vid en nattvardsstund i församlingen upplevde jag Guds tilltal: ”Nu är det dags att be om helande!”

Jag hade aldrig hört talas om helande i nattvarden. Jag bad själv tyst om helande innan jag tog emot nattvarden. Inom några timmar var all reumatism borta! Senare fick jag undervisning om att nattvarden är en mötesplats mellan mig och Jesus, oberoende av andra människor. Vinet är Jesu blod, som gett oss försoning för våra synder. Det ska påminna oss om vad vi har genom Jesus i det nya förbundet. Brödet är Jesu kropp, som är hela mänsklighetens påskalamm.

När Israels barn åt av påskalammet sista kvällen i Egypten, var det en förebild för Jesus och nattvarden. Där och då, blev alla helade! I Ps. 105:37 står: ”Så förde han dem ut med silver och guld, i hans stammar stapplade ingen.” Efter den långa och hårda slavtjänsten i Egypten, måste det ha funnits många svaga, värkbrutna och dåliga ryggar bland folket. Många var gamla, men ingen stapplade. Brödet ger helande till kropp och själ. Både frälsningen, förlåtelsen, försoningen och helandet sker genom att vi i tro tar emot med förväntan på Gud.

Detta helande från min ledgångsreumatism skedde för 30 år sedan. Endast vid några enstaka tillfällen har värk dykt upp igen, då i samband med besvikelse och bitterhet. När jag förlåtit har värken släppt.”